top of page
  • Brainz Magazine

Hur Vet Jag När Det Är Dags Att Gå Till En Psykolog? Här Är 10 "Red Flags" Att Ta På Allvar

Kraven som ställs på oss idag gör det svårt för en att fokusera på sig själv och sätta sitt eget mående i första hand. Som ett resultat av detta kan psykiska hälsosymptom bokstavligen smyga sig på dig, särskilt om du inte är uppmärksam! Om du upplever att någon utav följande så kallade "red flags" stämmer in på dig och att de varat i flera veckor, är det dags att kontakta en psykolog.


1. Du märker en betydande förändring i humöret


Är du mer irriterad än vanligt? Har du haft en ökning av känslomässiga utbrott? Detta kan vara en indikator på att du kan behöva träffa en psykolog. Om du är en person som vanligtvis tolererar stressiga situationer effektivt och du upplever en ökning i frekvens och intensitet av negativa känslor som sorg, irritabilitet, ilska, frustration, rädsla, otålighet, ångest, etc., så kan det vara en indikation på att din känslomässiga bägare svämmar över och det är dags att söka hjälp.


2. Brist på motivation eller intresse


Ett av kännetecknen för depression är bristen på motivation och intresse för att delta i aktiviteter som du brukade njuta av. Det kan vara allt från att inte vilja umgås med vänner eller familj till att vara avskärmad från dina kollegor. Dessutom, om du inte längre har lust att laga mat, träna, titta på dina favorit-TV-program eller ägna dig åt andra hobbyer, kan detta också vara en red flag


3. Förlust av aptit eller känslomässigt ätande


Varje drastisk förändring av dina matvanor är en annan red flag att vara uppmärksam på. Detta kan visa sig som en signifikant minskning av din aptit eller ett överdrivet ätande, särskilt komfortmat, i kombination med en betydande förändring i vikt.


4. Sömnlöshet eller överdriven sömn


Precis som med förändrade matvanor är förändringar i din sömn allvarliga. Varje betydande förändring av sömnvanor som varar i flera veckor är en röd flagga. Svårigheter att somna, frekventa störningar under hela natten, svårigheter att bli bekväm, tjafsande tankar och oroliga känslor är alla tecken att hålla utkik efter. I andra änden av spektrumet, om du vanligtvis är trött eller befinner dig i att sova för att undvika vissa tankar, känslor och situationer under dagen kan det vara ett symptom på depression och ångest.


5. Ökning av fysiska besvär


Detta kan vara en överraskning för vissa, men vi håller känslomässig stress i våra kroppar. Den där migränhuvudvärken som inte försvinner, ögonryckningar, spänningar i nacke, axlar och rygg, överaktiv mage eller högt blodtryck orsakas ofta av stress. Enkelt uttryckt om din kropp känns avstängd, ignorera det inte, sök hjälp!


6. Relationer lider


Känner du dig irriterad på din partner, ditt barn eller dina vänner? Eller känner du dig distanserad och frånkopplad från människor? Detta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker sig till en psykolog. Vänner och familjemedlemmar kan också börja oroa sig för dig och fråga om "du är okej?" De kan till och med föreslå att du pratar med en terapeut. Ta dessa farhågor på allvar, det här är de människor som känner oss bäst, och de märker vanligtvis att något är fel innan vi gör det.


7. Ökad substansanvändning


Har det där glaset vin efter jobbet förvandlats till en flaska? Har du märkt att du röker mer än vanligt? Om du administrerar en högre dos av läkemedel med minimal effekt, även om det är receptbelagda, har du antingen byggt upp en fysisk eller psykologisk tolerans. Sinneförändrande ämnen är ett av de vanligaste sätten att hantera stress. Det ger en "flykt" och/eller bedövande upplevelse till livets verklighet. Även de ämnen som är lagliga kan ha en missbrukande effekt. Om du inte kan fungera utan att vara hög eller full eller har märkt en betydande ökning av din användning, kan terapi ge utrymme för att direkt ta itu med källan till stressen kontra självmedicinering för att slippa den.


8. Arbetsprestationen sjunker


För många av er kan arbetet vara den största stressfaktorn. Effekten av pandemin har förvärrat många problem relaterade till arbete och produktivitet. Många tjänstejobb kräver att anställda är maskerade och/eller socialt distanserade från sina medarbetare och kunder. Detta tillsammans med den ständiga ångesten att drabbas av covid eller att behöva vara ledig från jobbet under en längre period kan ha en betydande inverkan på arbetsprestationen. För dem som arbetar virtuellt kan du känna dig distraherad, omotiverad eller bara på ett "blah" humör på grund av att ditt hem och din arbetsmiljö har blivit inträngd under de senaste 2 åren. Om dessa faktorer bidrar till en märkbar nedgång i ditt humör, produktivitet och/eller arbetskvalitet, kontakta en psykolog.


9. Du går in i en ny säsong i ditt liv


Stora livsförändringar kommer ofta med stress. Det kan vara att börja skolan, ett nytt jobb, ett nytt tillskott i familjen, att flytta till ett nytt hem eller ett nyligen uppbrott eller dödsfall i familjen. Dessa betydande livshändelser är några av de vanligaste anledningarna till att människor söker upp en psykolog. Förändringar stör livets rutiner och rytmer. Det slår saker ur jämvikt och skapar oro på grund av den upplevda bristen på kontroll eller oförmåga att förutse framtiden. Terapi kan ge dig en möjlighet att packa upp, bearbeta och etablera en ny rutin för dig och din familj.


10. Du har uttömt dina normala hanteringsförmåga


Vi har alla våra egna verktyg för att hantera färdigheter som vi använder när vi blir stressade. Detta kan vara allt från träning, yoga, varma bad, massage, andning i takt, mindfulness-meditation och att prata med stödjande individer. Du kan komma till en punkt där du har uttömt ALLA dina hanteringsförmåga och de inte längre är effektiva. Så, vad händer härnäst? Om du gissade terapi så har du rätt! Kliniker är ofta utbildade i avancerade tekniker som inte ofta delas på dina favoritwebbplatser på sociala medier eller självhjälpsböcker. Till exempel är många källor till stress resultatet av obearbetade traumatiska upplevelser som har kodats in i din kropp. Din verktygslåda med hanteringsförmåga är utmärkt för att hjälpa dig självreglera när den utlöses, men du kan behöva en mer intensiv intervention för att rikta in dig på den faktiska källan till stressen och framgångsrikt bearbeta den traumatiska upplevelsen så att du inte längre upplever dessa reaktioner.


Följ mig på Facebook, Instagram, LinkedIn och besök min hemsida för mer info!

 

Ursprungsartikel skriven på engelska av: Claude L. King, Executive Contributor. Läs den här!

NYHETSBREV

  • linkedin-brainz
  • facebook-brainz
  • instagram-04

MER ARTIKLAR 

KANALER

bottom of page