Är du lycklig? 10 tips på hur du finner lyckan i dig själv
- Brainz Magazine
- 24 apr.
- 6 min läsning
Uppdaterat: 25 apr.
Av Ulrika Rolfsdotter, kognitiv beteendeterapeut och författare.
Ulrika Rolfsdotter arbetar som socionom och psykoterapeut. Sedan 2021 är hon även författare och skriver kriminalromaner.
Lycka är en universell känsla som kan uppstå i många olika situationer. Vi människor pratar om lycka som något vi alla känner till. Ändå är den så individuell och personlig. Det som är lycka för en är inte det för en annan. Den här artikeln utforskar lyckan som en uppfattning, belöningen för att man fyller sitt liv med det man mår allra bäst av och hur man ska hitta sin personliga lycka genom att titta inåt istället för utåt.

Lycka- vad är det egentligen?
Är du lycklig? Frågan kan tyckas självklar. Ändå får den många att tveka. Vad är lycka? Ett evigt samtalsämne, såväl i terapisoffan som på middagar med vänner. Det skrivs böcker på ämnet och mäts. Finland är tydligen världens lyckligaste land, för åttonde året i rad. Sverige hamnade senast på fjärde plats. Nordens länder ligger i topp. Europa dominerar men även Costa Rica och Mexico finns med bland de tio lyckligaste länderna.
I mitt arbete som psykoterapeut träffar jag huvudsakligen olyckliga människor. Personer som på ett eller annat sätt är otillfredsställda med sina liv. Vissa har ångest, andra är deprimerade. Några har såriga relationer, några är ensamma. Andra vet inte varför de mår dåligt eller är olyckliga. Och kan man må dåligt och samtidigt vara lycklig?
Anders Hansen skrev 2008 boken ”Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?” E>n bok om våra deppiga hjärnor och hur de i mångt och mycket har rester av tider då vi riskerade att dö av svält och sjukdomar och att det inte var naturligt för oss människor att gå och må bra hela tiden för då hade vi kunnat dö ut. Att tro att vi ska ha det bra och må bra och att det annars är något fel på oss är en onaturlig förväntan. Istället borde vi vänja oss vid och normalisera att känslan av lycka är ett flytande fenomen. Att stora variationer över tid inte behöver betyda att man därför är olycklig. Vi behöver förändra vår förväntan om att vi alltid borde ha det bra och må bra för att det annars är något fel på oss.
Psykologiska aspekter av lycka
Vi kopplar ofta våra känslor av lycka till faktorer av tillfredsställelse. Att man har mat på bordet, tak över huvudet och kärlek. Vänner, familj. Det är grottmänniskan i oss som
Abraham Maslow, en amerikansk psykolog verksam på nittonhundratalet, pratade om att vi människor har grundläggande behov och mer psykologiska behov, som han skapade en modell, en behovshierarki, för. Underst fanns de basala behoven. Syre, mat, vatten, sex. Allt vi behöver för att överleva som art. Därefter kom säkerhet och stabilitet, tak över huvudet, skydd, pengar. Nästa steg var gemenskap, d v s vänskap och kärlek.
Sedan kommer behoven av makt, frihet, respekt, uppskattning. Det som bygger en slags autonomi. Sist och högst upp på trappan kommer självförverkligande. Behovet att nå sin fulla potential.
I vår strävan efter att tillfredsställa våra behov blir vi mer fokuserade på de högre behoven ju bättre ställt vi har det med de grundläggande behoven.
Materialistiska aspekter av lycka
Många kopplar känslan av lycka till saker eller yttre faktorer. Pengar, bilar, smycken, dyra kläder, hus, en båt, en sommarstuga, en resa, en person. Men om man funderar en stund på vad den där sommarstugan eller den där båten symboliserar eller skapar inom en istället för att bara vara en statuspryl kan man hitta kärnan i vad som ger lycka, vad det egentliga behovet är som man binder upp i en fysisk form. Ofta är det frihet. Ofta är det meningsfullhet. Sällan är det saken i sig som ger lycka. Och den där båten, stugan eller personen som får en att känna sig så lycklig är ofta en reflektion av en själv. Hur man är och hur man mår när man är på båten, i stugan, tillsammans med den där vännen eller kärleken. Vi eftersträvar att må så som vi mår när vi är där.
Att lyckan finns i oss själva har jag fått bevis på många gånger. En gång för några år sedan träffade jag en typiskt medelålders man som hade ett toppjobb han blivit handplockad för, med en hög lön och en stabil familjesituation. Han hade till synes allt men var ändå inte lycklig. Han var uppskattad på jobbet och hade en rimlig arbetsbelastning, ändå kände han en stress han inte kunde begripa.
Vad tycker du om att göra när du inte jobbar? frågade jag. Spela gitarr och skriva låtar, blev svaret. Och sjunga. Men det var länge sedan nu. Det visade sig att han lagt sitt allra största intresse i livet på hyllan och istället fokuserat på familj och arbete. Gitarren låg och samlade damm.
Hur mår du när du sjunger och spelar? frågade jag. Är du lycklig eller ledsen då? Alltid lycklig, svarade han. Till nästa session fick han i hemuppgift att leta fram sin gitarr och spela en kvart varje dag tills vår nästa träff. När han kom tillbaka ett par veckor senare var det en ny människa i stolen framför mig. I år släppte han sitt första album. Behöver det sägas att han är lyckligare nu?
Vad skapar lycka?
Lycka är personlig. Bara du själv kan definiera vad som är lycka för just dig. Det som är lycka för din kompis kanske inte är samma saker du känner dig lycklig av. Vägen till upplevelse av lycka är att undvika att jämföra dig med andra och istället fokusera på att lära känna dig själv och vad som får dig att må bra. Därefter behöver du rikta din uppmärksamhet från helhet till mindre stunder. Se lyckan som något som kommer och går, inte en känsla som ska vara konstant för att räknas.
När finländarna utsetts till de lyckligaste har det spekulerats i vad som gör att de kan vara så lyckliga. De bor inte i något extra speciellt land, de har legat i krig och har en tung historia. Vissa menar att det är deras nivå av förväntningar som styr deras upplevelse av lycka. Ju lägre förväntningar, desto lyckligare? Ju lättare en person har att uppskatta de små sakerna i livet, desto rikare?
HUR vet man om man är lycklig?
Vissa människor hävdar att man inte vet att man är lycklig förrän senare, när de lyckliga stunderna passerat. När man blickar tillbaka på något man upplevt. Att lyckokänslor inte alltid kommer i stunden utan när man inser innebörden av det som hänt. Tänk dig ögonblicket när man föder sitt första barn. Kanske är man helt utmattad av förlossningen, kanske är man orolig för sitt barns hälsa, kanske sin egen. Kanske är man bara för trött för att orka ta in ögonblickets storhet. När man sedan tittar tillbaka på ögonblicket via fotografier eller när man leker med sitt barn och hör dess första joller eller leende kan lyckoruset infinna sig. Men var du inte lycklig när barnet föddes, bara för att du inte förmådde känna lyckorus där och då? Det vi kan vara överens om är att lyckokänslan är flyktig. Den kommer och går och kan byta skepnad beroende på vilken händelse eller vilka människor man delar stunden med. Lyckan är inte en konstant känsla. Det är en omöjlighet att allt ska gå ens väg hela tiden. Människan kan inte leva, eller överleva, utan olycka. Men utan lycka överlever vi inte heller. Så hur hittar man den svårfångade lyckan?
10 tips på hur du finner lyckan:
Hitta din kreativa sida
Identifiera dina gränser, din komfort-zon, och utmana dig själv
Öva på att finna lyckan i själva uppgiften, inte i resultaten
Sätt ett mål
Identifiera vad som hindrar dig
Hitta tid
Omfamna dina misslyckanden
Fokusera på dina styrkor
Ha en vernissage eller releasefest med dig själv
Utvärdera, utveckla, ändra eller befäst
Efter många år av att se människor hitta tillbaka till livsglädje och lycka är jag övertyga om att vägen till hälsa går genom kreativitet. Ingen människa har någonsin berättat att de varit olyckliga när de bakat, lagat mat, målat, dansat, sjungit, spelat, skrivit, fotograferat, renoverat, pysslat i trädgården, hållit på med hår, smink eller skapat mode. Människor kan prata olika språk, ha olika kulturer och förutsättningar, men vi kan alla mötas i skapande. Våra händer behöver inget språk.
Men jag har ingen kreativ sida, säger många när jag föreslår att de ska återuppta något kreativt intresse. Min fasta övertygelse är att vi alla är kreativa i någon form, men att vi ofta väljer yrken som inte har med det att göra eftersom kreativa yrken såsom författare, musiker eller konstnärer sällan betalar särskilt bra. Vi trycker därför undan våra kreativa talanger för att vi behöver arbeta med något som gör att vi har råd med mat och tak över huvudet. Men det innebär också att vi glömmer det som egentligen gör oss lyckliga och så går vi runt och har den materiella tryggheten, vi kanske till och med är rika, men ändå olyckliga.
Därför ber jag dig sätta dig tillrätta och blunda. Eller ta en långpromenad. Fundera över vad du tyckte om att göra som liten. Vilka teveprogram som lockar dig. Eller om du måste välja en kurs, vilket ämne dras du till. Och när du har en arbetsuppgift som ska bli färdig men du istället gör något helt annat för att du drar dig för att göra den tråkiga uppgiften. Kanske bakar du? Eller målar?
Och kom ihåg att det inte är det färdiga resultatet som kan mäta din lycka, utan stunderna du gjorde något som gjorde att du kände dig lycklig.
Ulrika Rolfsdotter, kognitiv beteendeterapeut och författare, hjälper människor att hitta självkännedom och hälsa genom att genom coachning och psykoterapi utveckla människors egna kapacitet att hjälpa sig själva både i yrkes- och privatlivet.