När du startat eget uppstår ett myller av frågor i moms- och skattedjungeln. Brainz Magazine tog hjälp av Fredrik Åkerström, skaparen av bloggen Momsens, för att reda ut de vanligaste frågorna.
Vilka är de vanligaste frågorna du får?
- Det handlar mycket om internationell handel och hur man ska bokföra och redovisa momsen på dessa transaktioner. Vem säljer vad till vem från vilket land och hur ska det bokföras och redovisas i momsdeklarationen? Idag har även små företag komplexa globala transaktioner som ofta går via flera plattformar, genom olika länder och med hjälp av diverse betalningslösningar. Detta ställer orimliga krav på småföretagaren.
- Om vi inte haft moms hade det varit enkla intäkter och kostnader, men på grund av momshanteringen blir bokföringen otroligt komplex med svårtolkade gråzoner och juridik som är anpassat för nationella gränser, medan den moderna globala digitala handeln är gränslös.
- En annan vanlig fråga jag får är varför jag gjort en sida om moms. Folk begriper inte det, men småföretagarna är väldigt positiva till att det finns info om hur dom ska göra och bokföra som inte ens deras egen support på bokföringsprogrammet kan svara på. Sedan får jag själv reklamintäkter och ett ständigt inflöde av nya kunder via webbplatsen. Detta har gjort att jag kunnat ta steget fullt ut som digital nomad med en fri och unik livsstil och slipper springa i ekorrhjulet med alla “sossezombies”.
- Jag kände redan tidigt att “Svenssonlivet” inte passade mig speciellt bra. Det har legat där som en gnagande oro att inte veta hur man ska orka med livet som man förväntas leva det, så jag var tvungen att uppfinna mitt eget flexibla jobb där jag kan ta tupplurar när jag behöver och sovmorgon till 12 om jag känner för det.
- Ett annat problem som småföretagarna brottas med, om man får vara lite sarkastisk igen, är att där Internet börjar tar Skatteverkets hjälp slut. Dessutom erbjuder Skatteverket inte någon bokföringsrådgivning, så hur ska den nystartade lilla firman hitta konkret hjälp hur de ska bokföra? Det förklarar varför det blivit 600+ artiklar på min ekonomiblogg Momsens, som inte bara handlar om moms utan även artiklar som handlar om företagande från en enskild firmas perspektiv, och även en och annan samhällskritisk artikel, men fokus är helt klart på bokföring.
Vad är moms, och vad är skillnaden på inåtgående och utåtgående moms?
- Moms är en extra skatt på omsättning av varor och tjänster. Men jag brukar säga att det är en fördröjd inkomstskatt, en av många sådana i detta land. Redan innan du får din lön på kontot har en tredjedel av lönebeloppet du ser försvunnit i sociala avgifter som arbetsgivaren betalar. Sedan åker du på ICA en kvart efter att du fått lönen och betalar 10,71% av priset i moms på matvarorna och 20% av försäljningspriset i moms på snusdosan (moms på punktskatten, skatt på skatten alltså!).
- Detta är skatt du betalar med din lön så momsen borde definieras som en inkomstskatt enligt mig. När du väl fyllt dina påsar vill du gärna ta dig hem också, så då åker du och tankar bilen och det är nästan bara skatt. Innan du fortsätter hemåt tar du en sväng förbi Systembolaget och köper en flaska vodka och det är nästan bara skatt där också. Punktskatter är formellt inte moms men resultatet i din ficka blir identiskt. Oavsett om man kallar skatten för moms eller punktskatt blir det i praktiken en fördröjd inkomstskatt för dig. Det blir inte mycket kvar efter alla dessa fördröjda inkomstskatter!
- När det gäller ingående moms så är det moms på inköp (leverantörsfakturor).
Denna moms får du dra av. Utgående moms har du på din försäljning
(kundfakturor) och denna moms måste du betala in till Skatteverket, efter att du
dragit av den ingående momsen. Så förenklat kan man säga ingående moms på fakturor som kommer in till företaget och utgående moms på fakturor som skickas ut från företaget.
Vad innebär Debiterad preliminärskatt?
- Ordet debiterad kommer egentligen från latinets Dēbitum (skuld) och debiterad preliminärskatt innebär att du har en skatteskuld till Skatteverket. När man säger debiterad på svenska syftar man oftast på att något är bokfört, beslutat eller påfört. Det är helt enkelt den slutgiltiga skatt som du betalar i förväg, månadsvis. Jag är skeptisk till detta upplägg då man borde betala skatt efter att man vet vad man ska betala skatt på. Om man gör exakt samma vinst varje år fungerar den här modellen bra, men hur många företag har så stabil verksamhet?
- Men jag förstår statens perspektiv på sätt och vis. Det är lätt hänt att det kommer in mindre skatt om den betalas i efterhand. Detta för att vissa hinner gå i konkurs och andra “försvinner” utan att betala in någon vinstskatt och moms, det s.k. “missing trader” problemet, som skapar stora momsförluster inom EU.
- En smartare lösning är att man efter till exempel 3 år får betala skatten i efterhand när man är betrodd. Det är i första hand företag som existerar kortare period än ett år som ger upphov till de stora skatteförlusterna. Det finns också förslag på att införa CTP “Certified Taxable Person” i det nya momssystemet för EU, men jurister har klagat på att detta diskriminerar på något sätt som jag inte förstår.
Vad är resultaträkning och balansräkning?
- Resultaträkningen visar vinsten för en period medan balansräkningen ger en ögonblicksbild av ditt företags ekonomiska situation. Ett annat sätt att förklara det på är att RR visar hur det gått den senaste perioden medan BR visar hur det gått tidigare för bolaget totalt sett. Vilka värden har man byggt upp och vilka skulder har man samlat på sig? Det ser du i balansräkningen.
Vad innebär egentligen förenklat bokslut, och vem bör använda sig av det?
- Det är bara aktuellt för enskild firma. Egentligen innebär det bara att du skriver ut RR och BR och redovisar siffror från dessa i deklarationen. När det är klart skriver du ut det från Skatteverket och skriver under det i pappersform (fortfarande ett krav som hänger kvar från stenåldern!). När du kommer över 3 miljoner i omsättning måste du göra riktigt årsbokslut, men det kan vi ta den dagen du blivit så stor. Enskilda firmor behöver aldrig skicka något årsbokslut till Bolagsverket, men vissa väldigt stora måste göra en årsredovisning som ett AB enligt K3-regelverket, men om detta är aktuellt för dig har du redan blivit så stor att du har en ekonomiavdelning och revisor som tar hand om det.
- För AB gör man istället enårs redovisning som alla aktiebolag, oavsett storlek, måste skicka in till Bolagsverket. Den avgörande skillnaden mellan ett årsbokslut och en årsredovisning är att den senare innehåller lite mer berättelser och beskrivningar av verksamheten samt
tilläggsupplysningar och noter. Ett annat sätt att beskriva det på är att årsbokslutet är den interna sammanställningen av bokföringen som alla företag gör, medan årsredovisningen är en utförligare rapport som utformats för externa parter som Bolagsverket och aktieägare.
Jag har idag enskild firma, bör jag bilda aktiebolag? I sådana fall vad är fördelarna?
- Det beror helt på din typ av företag, men om vi bara tittar på skatteeffekterna så kan jag ge ett generellt riktmärke för 2020. Bara om du redovisar en vinst i resultaträkningen på 750 000 eller mer är det fördelaktigt att byta till AB (med antagandet att 30% av vinsten sätts av i periodiseringsfond). Annars hamnar du under gränsen för statlig inkomstskatt och då förlorar du på att byta till AB rent skattemässigt. Om du förväntar dig att dra in mycket pengar under en kortare period är det en klar fördel med AB eftersom du kan parkera pengarna i bolaget och ta ut lågbeskattad utdelning fördelat på många år.
- Sedan är det bättre med AB om du förväntar dig att anställa (det är direkt olämpligt med anställda i enskild firma) eller om du vill ta in fler delägare för att kunna expandera, om du har större risker i verksamheten eller om du behöver namnskydd i hela landet. För vissa är statusen att ha ett AB lite finare och det kan vara lättare att få lån, kontrakt och dylikt. Det är också enklare att sälja ett AB eftersom ekonomin redan är skild från dig som privatperson och det finns vissa skattefördelar vid försäljning av aktiebolag. Det är säkert många som funderar kring byte till AB nu när kapitalkravet sänkts till 25 000, men jag tycker du ska läsa detta först innan du byter.
Är det några nya regler kring momsen jag bör veta om för 2020?
- Det är stora förändringar på gång av momshanteringen både inom EU och globalt de kommande åren. Men just för 2020 är det i första hand du som fraktar varor över gränser eller har lager i annat EU-land som behöver läsa på mer. I korthet har det blivit hårdare beviskrav på transporter och du slipper vara momsregistrerad där du bara har lager. Säljer du digitala filer från din hemsida har det tillkommit ett antal länder som du måste fakturera med kundlandets moms till (denna princip har redan gällt inom EU sedan 2015). En utförligare beskrivning av förändringarna finns här
Viktiga datum att tänka på för 2020?
- Den 17 mars kan du börja deklarera och 4 maj är det deadline för deklarationen 2020, alltså inkomstår 2019. Men det viktigaste datumet har redan passerat (12 februari), då skulle du ha betalt in pengar om du förväntar dig visa ett underskott på mer än 30K, annars kan det bli en del straffränta. För många AB är 3:e augusti deadline för inkomstdeklaration 2. Det är många andra datum att hålla reda på som varierar beroende på företag och verksamhet, men Skatteverket har ett bra verktyg där du kan ta fram vilka datum som gäller för just ditt företag.
"Jag tror att Iprenmannen måste göra comeback i TV-rutan för det är många småföretagare som kommer få en fruktansvärd huvudvärk de kommande åren."
Vad är viktigt att tänka kring EU-momsen, skiljer den sig från "vanliga" momsen?
- Förenklat kan man säga att det är låtsasmoms som man bokför och redovisar för att omsättningen av handel mellan EU-länderna ska registreras. Det är också en funktion för att förhindra momsfusk. Men det är väldigt komplicerat och att förklara kortfattat är minst sagt en utmaning. När jag pratar om EU-moms syftar jag på det kaos som råder i momshanteringen av intra-EU-handel. Man måste hela tiden hålla koll på vem som säljer vad till vem? Är det privatperson eller företag som säljer eller köper? Från vilket land till vilket land och vilken typ av vara eller tjänst är det? Allt påverkar hur du ska bokföra och redovisa momsen. Så kan det inte få vara inom något som officiellt marknadsförs som “en gemensam inre marknad".
- Politikerna pratar sig hesa om den inre marknadens förträfflighet och hur viktigt det är att få tillgång till den, men från ett bokförings- och momsperspektiv ställer den inre marknaden mest till med problem, på tok för komplicerade problem. Administrativa hinderbanor som en småföretagare inte ska behöva brottas med. För att man ska kunna prata om en effektiv och smidig inre marknad måste transaktioner inom EU behandlas som en vanlig inrikestransaktion. Idag fungerar det inte så, utan man måste hela tiden ta hänsyn till olika gränser, regioner och nationella regelverk. En nödlösning är att undanta alla företag som omsätter mindre än 100000 Euro från kravet på momsregistrering inom hela EU, men dessa tankar tänker man inte i Bryssel.
- Jag tror att Iprenmannen måste göra comeback i TV-rutan för det är många småföretagare som kommer få en fruktansvärd huvudvärk de kommande åren. Det kommer inte bli bättre och inte lättare med EU:s nya momssystem som preliminärt sjösätts 2021/2022, men som redan blivit försenat. Man försöker införa ett nytt momssystem anpassat för 1900-talet som ska tillämpas på 2000-talets globala digitala marknad, det kommer inte fungera. Fokus med det nya systemet är att förhindra momsfusket, men om ni frågar mig så kommer det inte lösa det stora problemet med “missing traders”. Resultatet blir då ett nytt system som är ännu värre än dagens temporära EU-moms-system, som varit temporärt i årtionden nu.
Hur tycker du att momssystemet inom EU borde se ut?
- Enda sättet att få ett permanent och fungerande momssystem inom EU är att all handel måste behandlas som inrikesförsäljningar. Detta kräver en federalisering av Europa. Oavsett om man säljer till Göteborg eller Madrid så ska det alltid vara t.ex. 20% EU-moms på försäljningen. Inga undantag och inga reducerade momssatser. Det ska vara en enhetlig momssats på allt, det har man redan idag i Danmark (25%). Av praktiska skäl måste det ändå finns vissa undantag, t.ex. att det inte är någon moms på monetära transaktioner (en “Tobinskatt” på 20% skulle tvärnita ekonomin totalt).
"De flesta länder inom EU kommer aldrig vara beredda att lämna över kontrollen över momsintäkterna till EU."
- Men dessa undantag ska hållas till ett absolut minimum. Idag har t.ex. Sverige och Storbritannien orimligt många momsbefriade områden vilket leder till lika många gränsdragningsproblem. Denna federala EU-moms skulle då betalas in till Bryssel, eller kanske troligare Frankfurt (ECB), precis som dagens svenska inrikesmoms betalas in till Skatteverket. Man inför alltså ett överstatligt momssystem på EU-nivå. Detta skulle göra hantering, bokföring och momsdeklarationer mycket enklare. Men det är samtidigt ett politiskt självmord. De flesta länder inom EU kommer aldrig vara beredda att lämna över kontrollen över momsintäkterna till EU. För Sveriges del skulle vi knappast få igen lika mycket moms som vi idag samlar in.
- Den EU-moms som skulle samlas in i Sverige och skickas till EU:s centrala momsmyndighet skulle antagligen resultera i mångmiljardförluster i byråkrati och administration. Av det som blir kvar skulle mer gå till andra delar av EU än tillbaka till Sverige via olika omfördelningssystem. Så jämfört med den tjugofemprocentiga moms som vi idag samlar in i Sverige, för att i första hand finansiera välfärden, skulle vi kanske få nöja oss med motsvarande 10-15% som kommer tillbaka från Bryssel. Det skulle kräva en stor omstrukturering av hela det svenska samhället för att kunna införa en EU-moms på överstatlig nivå. Så det kommer inte hända, men i teorin är det en permanent lösning på dagens problem.
- Den andra lösningen är idag ännu mer otänkbar, och ett ännu större politiskt självmord. Nämligen en fullständig återgång till nationalstater och att EU återgår till att bara vara en ekonomisk samarbetsorganisation bestående av helt självbestämmande separata nationer. Då blir det importmoms vid varje landsgräns igen, vilket är mycket enklare och smidigare att hantera i bokföring och momsdeklarationer och vi slipper detta lapptäcke av momskaos och regelkaos som vi har idag inom EU. Men framförallt försvinner problemet med momsfusket inom EU.
- Men nu när flera generationer politiker väl fått smak av den söta byråkratin i Bryssel går det inte få dem på andra tankar. Vi skulle behöva skicka hela det politiska etablissemanget på byråkratiavvänjning till någon isolerad Robinson-ö innan det ens skulle gå att prata om en avveckling av EU:s politiska union, och en återgång till ett Europeiskt handelsavtal istället.
Det blev som Margaret Thatcher sa om införandet av den politiska unionen (Maastrichtfördraget 1993):
“This is an overwhelming centralisation of decisions by bureaucracy at the expense
of democracy and at the expense of accountability to the electorate." Vilket var precis vad som hände.
